Le Chant du Départ

Hymn till Friheten,  Hymne de la Liberté, publicerad år 1794. Texten av Marie-Joseph Chénier  och Musiken av Étienne Nicolas Méhul. Robespierre ändrade originaltiteln Hymne de la liberté till Chant du Départ. Chéniers bror André blev offer för giljotinen. Och - senare huvudperson i operan Andrea Chenier av Umberto Giordano. Libretto: Luigi Illica.

Sången har sjungits med patos genom revolutionsåren och Napoleonkrigen. Mellan åren 1804 och 1815, Napoleontiden alltså, betraktades hymnen som Frankrikes nationalsång.

Étienne Nicolas Méhul  (1763-1817) komponerade sångspel och tonsatte komedier. Méhul var influerad av kompositörer som Gluck och Mozart. I Stockholm kom den franska lyriska truppen som medföljde Mlle George och hennes dramatiska trupp att uppföra komedier med musik av flera då samtida författare och kompositörer, bl.a. Méhul. Joséphine Mainvielle, som sjöng vid avfärden från Signilskär, medverkade i flera lyriska föreställningar. Succén i Stockholm för de franska föreställningarna var enorm.

Under första världskriget användes sången i syfte att engagera soldater. Under andra världskrigets ockupation av landet blev Chant du départ motståndets favoritsång.  Fortfarande sjungs sången i Frankrike ibland tillsammans med Marseljäsen.

Videon illustrerar sången och dess plats i Frankrikes historia.