Daffodils – Påskliljorna
Det berättas att William Wordsworth inspirerades till detta poem, Daffodils, när han promenerade tillsammans med sin syster.
Efter att jag förundrats över översättningar som "Jag gick ensam som en Cloud..." fann jag denna översättning av Anders Österling, den skånske poeten som blev ledamot av Svenska Akademin.
Efter att jag förundrats över översättningar som "Jag gick ensam som en Cloud..." fann jag denna översättning av Anders Österling, den skånske poeten som blev ledamot av Svenska Akademin.
Påskliljorna (Daffodils)
William Wordsworth (1807)
Jag gick så ensam i min ängd,
så bortom allt som själva skyn
–då stod med ens en härlig mängd
av gula liljor för min syn
med bris från insjön strax intill,
en fladderdans, som ej stod still.
Som vintergatans myriad
av stjärnor tätt i sammanhang
en här av blommor, glitterglad
längs hela buktens båge sprang,
väl tiotusen i ett tag
svängande runt med blitt behag.
Ja böljedansen utanför
var ej av samma friska sving,
och glad blev skalden som sig bör
i glada väsens sällskapsring;
men hur blev denna ljusa ståt
en makt i minnet efteråt?
Ty ofta, när jag sedan låg
i tankar eller halvt i blund,
min inre syn dem återsåg,
uppflammande i ensam stund,
och länge blev jag vederkvickt
av samma liljors dans och dikt.
Översättning Anders Österling (1915)
Inte underligt att detta poem älskas av engelsmän och har fångat mitt sinne.
en makt i minnet efteråt?
Ty ofta, när jag sedan låg
i tankar eller halvt i blund,
min inre syn dem återsåg,
uppflammande i ensam stund,
och länge blev jag vederkvickt
av samma liljors dans och dikt.
Översättning Anders Österling (1915)
Inte underligt att detta poem älskas av engelsmän och har fångat mitt sinne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar