Mlle George iväg från Sankt Petersburg. Napoléon har med sin armé intagit Moskva. Hon är fransyska. Hon måste fly. Under fem lyckliga år har hon varit tsar Alexanders och ryssarnas älskling. Hon hoppas att hon med sin franska teatertrupp skall lyckas ta sig till Sverige. Men vägen dit blir riskabel. Ålands hav är fruset. Vargar hörs yla bakom slädarna.
"Jag osäkrar mitt gevär och skjuter. Vargflocken ändrar riktning. Vi andas ut. Snö. Bebelles svandunsbräm gnistrar av kristaller. På ögonfransarna slår sig solitärer ner, viftas bort, smälter. Släden glider genom vitt intet. Ingen fond, inget slut, bortom dimridåer, som sveper över våra ansikten likt våta slöjor, studsar gevärsskott som hagel på plåt. Piskan viner över hästen, kusken hojtar, hotar, svär. De förbannade ruskorna syns ju inte. Ett ljussken – som en transparang över en oljelampa – bryter igenom dimman, som kascherar skymningen. Nordens natt stjäl ljus från dagen och inte ger den norrsken i gengäld denna natt. Havets is möter strandens någonstans, men var? Jag försjunker i lätt dvala. Överlåter åt ödet och kusken. 'Mlle George, jag har en loge på Palais-Royal! Följ med!' Ambassadören Metternich är det som ropar och sveper med piskan över hästens bakdel. Klatsch! 'Se på mig! Se vilken sjutusan till karl jag är!' Hans leende skär som en klinga genom snöruset. Klatsch! Släden skjuter fart och vi befinner oss i Bolognerskogen. Klatsch! En välkänd silhuett avtecknar sig som en säck potatis på hästryggen. Piskan viner och ryttarens trekantiga hatt flyger av. Den är genomborrad av kulhål. Ryttaren vänder sig om. Napoléon! Han höjer högra handen, vispar i luften, ropar 'Gift dig, Georgina, gift dig!' 'Nej, nej!' försöker jag ropa, men strupen snörs samman, jag får ej fram ett ljud. En ryttare på vit häst galopperar förbi. Hans mantel och ljusa lockar far i vinddraget. 'Alexandre! Ack vem har flätat hop mitt hår till denna knut, vars tyngd min hjässa ej förmår härda ut? Allt går mig mot, och allt mig plågar och bedrager ... Hojotoho!'
Utdrag ur min roman George, Napoléons tragédienne. Recito 2008-2009.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar