Regelverk för hjärtlösa

Fem pojkar har drömmar: Ett nytt, fritt land, ett rike utan krig. De färdas miltals. Inpackade i ett hemligt rum i en container företar de en resa utan visioner utom förväntningarnas. Pojkarna är barn i lägre tonåren, i princip är de barn, utom en pojke som är arton. De samtalar tyst. Om sina drömmar, sina förväntningar på det nya landet. De uthärdar, för att nå landet de hört så mycket gott om, Sverige.

De släpps ut ur containern. Enligt uppgift någonstans efter Öresundsbron. Det är svidande kallt. De saknar vinterkläder. De bär tunna skor. De lyckas ta sig ombord på ett SJ-tåg. De talar ett främmande språk. Ser främmande ut. Deras ögon värjer sig mot ljuset. De är hungriga, törstiga, frusna, trötta. Tåget börjar gå.

Pojkarna åker nu med utsikt. Det snöar över tegelhus, över vida slätter, över skogar. Sverige! Fort rusar tåget genom landskap, genom samhällen. Ljudet av larm från vägövergångar närmas... fjärmas... Mjukt rullar tåghjulen. Passagerare släntrar förbi pojkarna, stöder sig på stolsryggarna, vacklar till när tåget svänger, går mot restaurangvagnen. Passagerare sitter på sina platser, invaggade i resans rytm, vänder blad i tidningar, i böcker, biter i äpplen, skalar apelsin, banan... Pojkarna känner aromerna, men smaker går de miste om.

Är det ingen som lägger märke till dessa barn? Jo, konduktörerna! Biljetterna! Inga biljetter? Pojkarna saknar biljetter, har ingen rätt till sittplats. Reglerna säger: Ingen biljett-Ingen resa! Tågstopp. Sävsjö. Konduktörerna, för de är nog flera, visar att pojkarna måste lämna tåget. Regler skall följas. Ingen diskussion. En sådan är förresten omöjlig eftersom verktyg för samtal, språket, saknas. Ingen biljett-ingen resa. Det finns inga undantag för flyktingar. Inga undantag för barn. Regler! Statens Järnvägars Regler skall följas!

Men de regler som står i FN:s "Konvention om barns rättigheter"? Känner ingen till dem? Ingen av de kringsittande passagerarna? Det finns kanske inte många passagerare ombord, när allt kommer omkring.

Tåget försvinner i fjärran. Kvar på en blåsig, kall perrong i Sävsjö står en grupp barn, vilsna och frusna pojkar. Ingen kommer dem till mötes.

På tåget fortsätter passagerare vända blad, äta hamburgare, vaggas. Konduktörerna fortsätter granska biljetter.

Pojkarna försvinner från stationen. De kommer till rätta efter att de "irrat omkring i skogarna". Människor i Höglandskyrkan tar sig an pojkarna. Sävsjöborna samlar in kläder till dem. Äntligen medmänsklig värme!

I Sävsjö församling följer man de regler som står att läsa i FN:s Barnkonvention!